Ett blekt Skoja Cup 2021

Vi lägger pandemiåret 2021 och ÖBK första regatta – Skoja Cup till hanlingarna. Seglare gillar som bekant vind. Det är liksom hela grejen med segling. Dessvärre blev det inte mycket av den varan denna gång. Annars var det ett sällsamt fint väder. 25 -30 grader varmt och solen verkligen flödade. Vi i tävlingsledningen gjorde vårt bästa för att försöka få till en skärgårdsbana som låg i vindriktningen. Enligt prognosen så skulle det inledningsvis blåsa ost som under dagen skulle vrida till Syd-Ost. En ostlig vindriktning är ingen höjdare för banläggare. Det finns då inte så många rundningsmärken att välja på. Pannorna lades i djupa veck utan att det hjälpte. Till slut beslöt vi att lägga en bana som så fort som möjligt gick ut på Mysingen. Vår förhoppning var att vinden där skulle vara stadigare och starkare. Vi var beredda på lätt vind, men inte på bleke. I år provade vi också att flytta starten till östra sidan av Ängsholmen. Tanken var att seglarna snabbare skulle komma till startområdet och att eventuella åskådare skulle kunna se den så vanligtvis ”spännande” starten.

Starten ja. Start och målgång är det moment som kräver funktionärer. Vi i tävlingsledningen vill ju gärna segla själva och för att det skall gå i lås, behöver vi hjälp med både startoch tidtagning vid målgång. Det löste sig denna gång med hjälp av Lasse Schelander som sköt skott med bravur och Helena Andersson som noterade målgångstiderna. Massor med tack till er och andra som också hjälpte till.

Pang! Där gick startskottet och där låg vi alla 9 båtar och mer eller mindre drev. Mycket till ”action” blev det inte inledningsvis och inte mycket action längre fram skulle det visa sig. Micke Lindh i sin gula foppatoffel-liknande båt, för dagen förstärkt med en gammal kappseglingsräv, Per Holgerson kom iväg bäst. Sedan puffade vinden till lite och vi andra gled i väg mot Torsnäsudd som skulle rundas. Men innan det, bröt Mats Holmqvist från grannklubben GBK med sin Birdie-32-speial. Han hade enligt egen utsago nått sin DNF-tröskel (DNF = Did not finish, är på kappseglingsspråk samma som att avbryta seglingen). En efter en drev vi ut på Mysingen efter att vi rundat den sydligaste av Björkö Skrakholmar. Nästa rundningsmärke var Fjäderholmarna söder om Gålö. Det är en ganska lång sträcka och det blev för mycket för ytterligare tre av båtarna (H-båten Latona, Vindes-92-an Ettan och Comfortinan Libra2) som gav upp startade motorn och åkte tillbaka till bryggan.

Nu var vi fem båtar som efter att ha rundat Fjäderholmarna ångade på mot nästa märke som var Bergholmen Norr om Muskö. Här hade vinden ökat något så min båt började luta lite och vinden hade och vridit på SO. Det blev en sträckbog med lite öppen bidevind. På vägen passerades Oxnö badklippor. Klipporna hade ändrat färg från sin vanliga grå-granit till en mer hudfärgad kulört p g a alla badande. Det var knökfullt.

Efter rundningen av Bergholmen låg plötsligt en U-båt i ytläge mitt i färdriktningen. Den visade ingen nationalitetsflagg men den var förhoppningsvis svensk. U-båten röde sig lite fram och tillbaka. Magnus på H-båten Goodwill ropade styrbord utan framgång. Det hela förevigades på film. Se nedan.

Vi som fortsatte fick lite vind och det gick hyfsat bra tills nästa rundningsmärke som var röd-pricken vid stenskärsbank. Efter ett tag dog här vinden ut igen och vi, jag och min gamle kompis Hasse i NF-en Agnes blev liggande mer eller mindre still. Inte kul, i synnerhet när båtarna bakom hade vind och närmades sig snabbt. Ja, snabbt och snabbt, Goodwill segade sig närmare och närmare och vår logg visade 0.00 knop. Goodwill hade i våras bytt till s.k. EKO-botten-färg, den visade sig ha väldigt litet skydd mot beväxning under vattenlinjen, så den behövde lyftas och bli tvättad. Goodwill gled mu fantastiskt fint genom vattnet. Vid nästa rundningsmärke, den nordligaste av Björkö Skrakholmar var de nästan i kapp oss. Snabbt kom vår spinnaker upp och vi hoppades på en fin öppen vind mot mål. Men så blev det inte. Nu vred vinden igen, den som tidigare legat något på Nord vred över till Ost och vi fick kryssa sista biten in i mål. Goodwill tog ned sin spinnaker lite raskare än vi gjorde och lovade upp och gick om och i från. Inte kul för oss i Agnes som ett tag tyckte att vi hade en ointaglig ledning.

Det blev bara tre båtar som lyckades komma i mål innan maxtiden (kl 16.00) nåddes. Så här slutade det: 1:a Hammarqvist i H-båten Goodwill 2:a vi i NF-en Anges och 3:a ensamseglande Bernt Fernström i sin Flamingo-40 Bunny. Mikael och Per i Foppatoffeln och Fred i sin Omega-30-special Ulla kom tyvärr i mål strax efter kl 16.00. Resultatet hittar du här. Om inte maxtiden varit 16:00 så hade resutlatet blivit så här.

Som sagt, den gamla devisen ”It aint over until the fat lady sings” gäller. Allt kan hända i kappseglingens underbara värld i synnerhet när man seglar runt i bleke.
Välkommen till kräftseglingen den 28/8, det blir kul!
/Tävlingskommittén genom Jonas i NF 291 Agnes